Den där filmen som om man har tur får se max en gång per år.
Innan du läser mer, sätt på låten.
Man sugs in.
Man befinner sig på motorvägen.
Lyktstoplarnas ljus sveper förbi utanför.
Somt sagt, känner mig alldeles varm i denna stund. Drive hade det där som är så svårt att sätta fingret på. Hade man kunna säga vad det var, hade givetvis fler regissörer skapat sina filmer likadant - tills dess får man bara avnjuta dessa verk då till då.
Man parkerar,
Nattens mörker kämpar mot stadens neonljus.
Och vid sin sida, vad är det man har där?
Bara en caballofinnare, har svaret.
woooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooow!!!!!!!!!! sjukt bra inlägg, du är så nära fulländad bloggare så det finns knappt! -nu är jag bloggaren som behöver bloggråd och vägledning och inte tvärtom
ReplyDelete